Frågor och svar

Rexs har tagits fram för att:

1. Främja interoperabilitet mellan aktörer som skapar, använder och besvarar krav.

2. Möjliggöra ökad digitalisering och minskad manuell hantering av kravrelaterad information.

3. Möjliggöra ökad delning och återanvändning av krav och efterlevnadsdeklarationer.

Initialt fokus vid utvecklingen av Rexs var att underlätta digitalt utbyte av fastställda (publicerade) hållbarhetskrav. Dessa krav är repetitiva, det vill säga att de används om och om igen av många aktörer - till exempel för att certifiera en byggnad. Men Rexs kan också användas för att definiera alla typer av krav, krav som inte är fastställda och även krav som inte är repetitiva.

Rexs beskriver vilka olika typer av information som kravdefinitioner består av och hur informationstyperna sätts samman till strukturer. Kärnan i standarden beskriver definitioner av krav som delas upp i:

1. Acceptanskriterium - vad ska efterlevas?

2. Kontrollmetod - hur ska kontroll av efterlevnad göras?

3. Verifieringsmetod - hur ska kontroll av efterlevnad bevisas?

4. Valideringsmetod - hur ska påstådd efterlevnad följas upp?

Rexs togs fram gemensamt av olika typer av aktörer i samhällsbyggnadsbranschen. Utvecklingen delfinansierades av forsknings- och utvecklingsprogrammet Smart Built Environment.

Nej, utvecklingen av Rexs har eftersträvat generisk användning - oberoende av bransch.

Ja, det finns olika standarder för kravhantering som kan användas som riktlinjer för att definiera, dokumentera, hantera och utbyta krav inom olika projekt och verksamheter. Två exempel på de vanligaste standarderna inom kravhantering är:

1. ISO/IEC 29148:2018 - Systems and software engineering - Life cycle processes - Requirements engineering.

2. REQIF (Requirements Interchange Format) är en standard för utbyte av kravspecifikationer mellan olika verktyg och system som används inom kravhantering.