Introduktion

Rexs (Requirements Exchange Standard) har tagits fram för att:

1. Främja interoperabilitet mellan aktörer som skapar, använder och besvarar krav.

2. Möjliggöra ökad digitalisering och minskad manuell hantering av kravrelaterad information.

3. Möjliggöra ökad delning och återanvändning av krav och efterlevnadsdeklarationer.

En kravställare, till exempel en byggherre, använder krav för att beskriva något som ska uppnås eller efterlevas. Att definiera krav handlar därför om kommunikation mellan organisationer och människor. Tyvärr finns det idag brister i kommunikationen. Inom samhällsbyggnadsbranschen bidrar bristerna varje år till ett slöseri på upp till 110 miljarder¹.

En del av bristerna kan förbättras genom ökad digitalisering av processen för hantering av krav och efterlevnadsdeklarationer. För att göra det möjligt behövs en standard som beskriver de olika typer av information som ingår i bland annat kravdefinitioner. När standarden används kan två organisationer genom sina IT-system utbyta kravdefinitioner och efterlevnadsdeklarationer digitalt.

För att nå globala, regionala och nationella mål kring hållbarhet behöver hanteringen av hållbarhetskrav effektiviseras - standarden gör det möjligt.

1) Svensk Byggtjänst och Boverket

Standarden beskriver vilka olika typer av information som kravdefinitioner består av och hur informationstyperna sätts samman till strukturer.

Kärnan i standarden beskriver definitioner av krav som delas upp i:

1. Acceptanskriterium - vad ska efterlevas?

2. Kontrollmetod - hur ska kontroll av efterlevnad göras?

3. Verifieringsmetod - vilka verifikat ska tas fram för att bevisa efterlevnad?

4. Valideringsmetod - hur ska påstådd efterlevnad följas upp?

Krav kan kopplas samman med de mål de bidrar till. Efterlevnad används för att visa vilka objekt som uppfyller vilka krav. Metadata kan användas för att på olika sätt kategorisera och märka mål, krav och dess beståndsdelar. Allt kan representeras i ett digitalt format som kan utbytas mellan system och organisationer.

Initialt fokus vid utvecklingen av Rexs var att underlätta digitalt utbyte av fastställda (publicerade) hållbarhetskrav. Dessa krav är repetitiva, det vill säga att de används om och om igen av många aktörer - till exempel för att certifiera en byggnad. Men Rexs kan också användas för att definiera alla typer av krav, krav som inte är fastställda och även krav som inte är repetitiva.

Om du arbetar hos en aktör som skapar, använder eller besvarar krav kan du vara med och förbättra hur krav hanteras och digitaliseras genom att använda standarden.

Rexs togs fram gemensamt av olika typer av aktörer i samhällsbyggnadsbranschen i Sverige. Framtagningen utgick från de likheter som finns mellan deltagande organisationers sätt att skapa, använda och besvara krav. Arbetet delfinansierades av forsknings- och utvecklingsprogrammet Smart Built Environment.

100Gruppen har deltagit i utvecklingen av Rexs och ansvarar nu för förvaltning av standarden.

Rexs tillgängliggörs och versionshanteras på den här platsen. Vi ser fram emot förbättringsförslag och intresse att testa standarden. Kontakta förvaltningsansvarig Ulf Bergvall (ulf.bergvall@coresource.se) om du är intresserad av att påverka standardens innehåll och/eller genomföra tester.

Ja, standarden har implementerats i molntjänsten InCheck som också har delfinansierats av Smart Built Environment.